Om slöjförbud och frihet

Johanna 3

Johanna Andersson

Flera debattartiklar under senare tid har behandlat kvinnors rätt att bära slöja i Sverige och den frihet det innebär att kunna välja att bära slöja. Det riktas upprepad kritik mot Frankrike och det slöjförbud som där råder i vissa miljöer. Samtidigt kritiseras att muslimska kvinnor som bär slöja i Sverige ofta utsätts för trakasserier och aggressiva kommentarer. 

Det senaste i raden av debattinlägg på detta tema är skrivet av Zahra Farag och Entisar Mohammednur. De kritiserar under rubriken ”Slöjan är inte en modeaccessoar för icke-beslöjade” att modeskaparen Imam Aldebe försöker sprida ett religiöst mode utanför de religiösa grupperna. Men Farag och Mohammednur driver frågan från att handla om individens frihet till att handla om religiösa gruppers rätt att inskränka individers frihet.

Först ger de en rad exempel på hur muslimska kvinnor i Sverige behandlas illa för att de bär slöja. ”Dessa trakasserier, förödmjukande, kränkande händelser är på grund av att vi väljer att bära hijab. Det vi beslöjade muslimska kvinnor utsätts för är inte lätt.
Rasism, sexism, islamofobi, hot, misshandel och till och med mord.”

Att människor utsätts för brott är alltid allvarligt och ska polisanmälas och utredas i enlighet med svensk lag. Här delar jag skribenternas upprördhet. Men deras upprördhet gäller inte enbart att personer i slöja utsätts för trakasserier utan också att slöjan kan bli en modesymbol:

”När blev det okej att bära hijab och göra den till ett modeplagg utan hänsyn till beslöjade muslimska kvinnors utsatthet och oroväckande situation?”

Nu är det ju så att friheten att bära slöja i Sverige inte enbart gäller personer inom en religiös grupp. Varje man eller kvinna har denna rätt. Men för skribenterna är det inte bara rätten för alla att bära slöja som är problematiskt om det inte sker av religiös övertygelse: Allt bärande av klädsel som är religiös ifrågasätts, om inte personen i fråga är religiös själv: ”varför ska religiösa kläder bäras av icke-religiösa personer?” frågar de.

Det hela kulminerar i följande sats: ”Så länge slöjan är täckt med muslimska kvinnors blod, svett och tårar kommer vi aldrig tillåta att slöjan blir ett modeplagg för vem som helst att bära.”

Vi kommer aldrig kunna tillåta!? Här handlar det inte längre om individers rätt att få klä sig som de vill. Här förespråkas i stället att religiös övertygelse ska styra hur människor i Sverige får klä sig. Och anspråken gäller inte bara hur personer inom den egna gruppen klär sig: Farag och Mohammednur menar att religiösa kollektiv ska kunna tillåta och förbjuda också vad individer utanför den egna gruppen får bära för kläder! Det är svårt att tänka sig ett mer genomgripande sätt att skapa en djup polarisering i ett samhälle.

Sverige är ett land där statens och religiösa gruppers befogenheter när det gäller att påverka vad individen plockar fram ur garderoben på morgonen är synnerligen begränsade. Detta vi bör vi nog vara tacksamma för och värna. Men Farag och Mohammednur vill nu alltså bestämma över vem och vilka som får bära olika plagg som de uppfattar som religiösa. I stora delar av världen kringskärs flickors och kvinnors frihet och de kan utsättas för repressalier om de inte bär slöja. Men nu riskerar de alltså också kritik om de bär slöja!

Vid sidan av inskränkningen i individens frihet reser sig också en rad praktiska frågor: Vem ska bestämma över vem som får bära slöja i Sverige? Ska man ha intyg? Hur ska behörigheten fastställas? Är detta kulturdepartementets uppgift? Ska vi kanske införa någon form av omvänd sedlighetspolis som kontrollerar slöjbärande kvinnor så att de har rätt att bära plagget?

Människors behov av att bestämma hur andra ska klä sig verkar obegränsat. Ska olika religiösa grupper bestämma, inte bara över klädsel inom den egna gruppen, utan också begränsa friheten för personer utanför den egna gruppen är vi inne på en farlig utveckling. Farag och Mohammednur får nog finna sig i att vi klär oss som vi vill i Sverige. Precis som Farag och Mohammednur är fria att klä sig som de vill. Vill någon bära slöja eller huckle eller sjal – oavsett religion och kön – så gör man det. Och här finns för övrigt ett frågetecken till: vore det inte bra för muslimska kvinnor om även icke muslimska kvinnor och män bar slöja? Då skulle muslimska kvinnor inte vara så utsatta längre i det offentliga rummet. Om plagget bärs av religiösa motiv eller som modeaccessoar syns ju inte utanpå. Slöja som slöja. Kanske vore ett utbrett sjalmode något som verkligen kunde öka muslimska slöjbärande kvinnors trygghet i det offentliga rummet?

4 reaktioner på ”Om slöjförbud och frihet

  1. Göran Fredriksson skriver:

    Johanna Andersson befarar att vi är inne på en farlig väg. JH har helt rätt förutsatt att med ”vi” avses dem som vill ha ett liberalt samhälle i vilket var och en får göra som den vill förutsatt att inga andras rättigheter inskränks.

    Det är totalitära företeelser som belyses i artikeln. Totalitaristerna karaktäriseras av de anser sig ha skådat ljuset och i kraft av detta har rätt att föreskriva hur andra människor skall leva sina liv. Detta gäller oavsett om de uppträder som kommunister, fascister, islamister eller rabiata miljöpartister som vill hindra oss från att äta viss mat, transportera oss på visst sätt och förskriva vad för slags energi vi skall använda.

    Totalitaristerna själva anser naturligtvis att deras väg är den enda rätta. Det farliga är att vi som vill leva i en liberal demokrati är alltför dumliberala som låter de totalitära rörelserna växa till sig ohämmat vilket kan leda till den liberala demokratins undergång. Blir totalitaristerna tillräckligt många kommer det liberala samhälle som vi nu lever i att avskaffas på demokratisk väg, Tätt följd av demokratin själv.

    Ord som försiktighetsprincip och hållbarhet är inget som används där det är viktigast för de flesta, när det gäller att bevara den nuvarande liberala demokratin till efterkommande generationer.

    Liked by 2 people

  2. Sixten Johansson skriver:

    Min hustru och jag instämmer helt i Johannas resonemang, särskilt sista stycket. Det vore utmärkt om bruket av sjal eller huvudduk blev mer utbrett, för det har ju djupa rötter även i nordiska traditioner. Det innebär inte alls att man automatiskt måste acceptera gångna tiders eller andra gruppers föreställningar kring plaggen. Både som individer och som grupper är vi fria att försöka fylla allt gammalt med nytt innehåll. Men vi bör förstås samtidigt lära oss mycket mer om vilka signaler vi sänder ut och vilka tolkningar andra kommer att göra.
    Det beskrivna monopolkravet är lika befängt som det extremfeministiska hävdandet att den som t ex uppträder halvnaken har rätt att bestämma över andras blickar och synpunkter på exponerandet. I vårt samhälle har gränsen mellan det privata och det offentliga rummet suddats ut och båda har blivit lika infantiliserade och sexifierade. Det vore utmärkt om ett mer påklätt ”muslimskt” klädmode kunde bidra till större medvetenhet och förståelse för det sociala spelet i kontrast både till narcissism och till tvingande gruppidentiteter.

    Gilla

  3. catarinathestrup skriver:

    Människor får hålla för heligt precis vad de vill så länge det inte inkräktar på någon annans demokratiska och mänskliga rättigheter. Samhället, som ska vara sekulärt, bör inte beakta något klädesplagg som heligare än något annat, d v s samma regler bör gälla för alla klädesplagg. Lika självklart som att det ska vara tillåtet att bära keps, ska alla som vill få bära slöja. Men också, lika självklart, ska man på offentliga platser och på företag, kunna kräva att vissa kläder måste bäras/inte får bäras (pga t ex hygien-/säkerhets-/anständighetsskäl eller företagsregler). Det är dags att vi slutar legitimera religiösa tvångstankar (religiösa idéer om vad man får ha på sig är inget annat än tvångstankar och bör ses som det). Ska samhället ta speciell hänsyn till människor som låter sig styras av vad som står i deras horoskop också? Vilka tvångstankar och fobier ska samhället ta speciell hänsyn till? Inga, om du frågar mig. Men självklart får människor ha på sig vad de vill, så länge det inte strider mot lagar och regler.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.