Muslimer bör vara mer som Muhammed

mohamed omar

Mohamed Omar

Uppsalapoeten Johan Nybom, en av 1800-talets mest kända Uppsalaprofiler, fortsatte att klamra sig fast vid akademin ända upp i medelåldern. Det var han som myntade uttrycket ”Staden af evig ungdom” (det heter alltså inte ”Den eviga ungdomens stad”). Och eftersom jag är en traditionsvurmande upsaliensare och poet skäms jag inte för att studera trots min i sammanhanget höga ålder. Det är som det ska vara. Just nu läser jag en kurs i typologi – om klassificering av språk. 

Jag och två kurskamrater håller på ett grupparbete om antalet genus i olika språk. Bantuspråken är en grupp som har väldigt många genus. De kallas substantivklasser, men fungerar på samma sätt. Till bantuspråken hör swahili, ett språk jag har studerat under många år – både på egen hand och vid universitetet. Genus på swahili heter jinsi, ett låneord från arabiskan. Det betyder biologiskt kön men också ”sort”, ”typ” eller ”sätt”, som i meningen jinsi alivyoanguka, sättet som han/hon föll på. Swahilin har liksom alla språk som talas av muslimer lånat in mängder av arabiska ord. Arabiska har ju fungerat som islamvärldens motsvarighet till latin.

Arabiskans jinsiyya, som swahilin har lånat, kommer i sin tur från latinets genus, som liksom i swahilin inte bara betyder kön utan också ”sort”, ”typ” och ”art”. Arabiskan har flera latinska, och även grekiska, låneord. Några av dem finns i Koranen. Ett latinskt låneord finns i Koranens allra första sura, ”Al-Fatiha” eller ”Öppningens sura”. Ordet är ”strata” som betyder väg, och finns i en av Koranens mest ikoniska rader: Ihdina sirat al-mustaqim eller ”Led oss på den raka vägen”. De troende läser denna vers många, många gånger varje dag. Ett grekiskt låneord hittar vi i ett av Koranens ord för Djävulen, Iblis av Diabolos.

Men Koranen innehåller inte bara ord från icke-arabiska källor, utan också tankar. Där finns en hel del tankar från de judiska och de kristna traditionerna, men också från den zoroastriska. Lika lite som det finns isolerade språk, opåverkade av yttre inflytande, så finns det isolerade religioner. I Koranen hittar vi både Moses och Jesus. De är bekanta, men samtidigt inte. Muhammed har gjort om dem en aning. Liksom inlånade ord arabiseras blir inlånade tankar islamiserade. Och även när Koranen återanvänder tankar från den gamla arabiska traditionen, gör den om och förnyar dem. Som till exempel vallfärden till Mecka eller hajj. Den fanns redan före islam, men hade en annan innebörd. Den amerikanske poeten T. S. Eliot har sagt att en dålig poet lånar medan en god poet stjäl, det vill säga gör till sitt. Detsamma kan man säga om profeter.

En central del av islams lära är att man ska imitera Muhammed. Han är de troendes förebild. Vi får ständigt höra från moskéernas predikstolar att en god muslim ska göra som Muhammed. Då menar man ofta att imitera hans uppförande och sätt. Muhammed borstade tänderna med en pinne, därför ska vi också göra det. Han bad enligt en viss ritual, därför bör vi göra likadant. Men jag tycker att man som muslim borde anstränga sig att imitera honom på ett djupare plan. Man bör vara som Muhammed, ja, lika kreativa och nyskapande som Muhammed!

Nu vet vi egentligen ingenting säkert om Muhammed. Han är en mytisk gestalt. För en historiker är berättelserna om Muhammed snarare att betrakta som kvarlevor än som berättande källor. Det vill säga de säger mer om hur de som skrev dem tänkte om Muhammed än vad Muhammed faktiskt sade eller gjorde. Vi vet inte om Koranen var hans verk allena eller om den skrevs och redigerades av en hel redaktion.

Men om vi för enkelhetens skull utgår från att den var Muhammeds verk så framstår han som en synnerligen kreativ människa med stor kunskap om andra religioner och idéer i sin samtid. Det är denna nyfikenhet och kunskap och vilja att ta till sig nya saker som moderna muslimer borde imitera i stället för att nöja sig med att borsta tänderna som Muhammed. Han kunde ta element från judendomen, kristendomen, zoroastrismen och arabernas gamla religion för att skapa något nytt och unikt. På samma sätt skulle dagens muslimer kunna ta till sig moderna idéer från väst som sekularism, demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, religionsfrihet, tolerans och så vidare och integrera dem i sin världsbild. Stjäla, inte låna dem.

På samma sätt som arabiskan på Muhammeds tid lånade från andra språk lånar modern arabiska från franska och engelska och flera andra språk. Och moderna muslimer lånar även idéer. Till exempel har flera saker som var vanliga förr i den muslimska världen numera försvunnit på grund av inflytande från väst. Slaveriet sågs för bara hundra år sedan som helt normalt och en okontroversiell del av traditionell islam. Men numera råder näst intill konsensus bland muslimer, även bland de skriftlärda, om att slaveri är något ont. Islamiska staten (IS) håller dock inte med …

Muslimer kan fortsätta att hålla fast vid Muhammed som en förebild, men man kan tänka om vad gäller innebörden i att följa eller imitera honom. Följ Muhammed i hans kreativitet och sätt att ta till sig idéer i sin samtid, inte genom att ytligt kopiera hans kläder och handlingar!