Var tionde dag försvinner ett språk

Lena

Lena Adelsohn Liljeroth

I begynnelsen var ordet. Så inleds Johannesevangeliet i Bibeln. Om det var så vet vi inte.

I begynnelsen var kanske sången, nynnandet, musiken.  Som ett sätt att skapa gemenskap och god samvaro. För bara några år sedan fann arkeologer i Tyskland ett 35 000 år gammalt gamben, som använts som flöjt och som fortfarande går att locka toner ur. Tanken svindlar.

Eller var det dansen som kom först? När människan försökt förstå naturens fenomen; regn, sol, liv och död. Religiösa danser sägs vara lika ursprungliga som mänsklig samvaro.

Grottmålningarna i södra Frankrike, med jaktmotiv men också abstrakt konst, är 20-30 000 år gamla.

Så fort hon fått lite tid över verkar människan alltid ha skapat. Varför? Troligen för att hon mått bra av det.

Så var det detta med orden, ordet. På vår sommarö, Käringön i Bohuslän, finns en gammal fiskestuga som idag upphöjts till hembygdsmuseum. Stugan är en av landets flera tusen ideellt drivna arbetslivsmuséer som berättar vårt folks och arbetets historia.

Här visas på somrarna upp fiskeredskap som under långa tider var grunden för öbornas försörjning och överlevnad. Dessa redskap har sina givna namn. Självklart. Men allt färre vet idag vad dessa redskap kallades, än mindre hur de användes.

Vad spelar det för roll? Vi klarar oss bra ändå, eller hur? Men, en dimension har försvunnit. Band till dem som fanns här före oss, de som grundade livet på ön. Vem vet egentligen vad vi förlorar när vi inte länge förstår hur livet levdes här och då?

Idag finns ca 7 000 språk på jorden. Många är små och talas bara av ett fåtal. Förändringen går snabbt. Enligt Peter Englund i Svenska Akademien försvinner i snitt ett språk var tionde dag. Spelar det någon roll? Kan vi inte alla bara tala engelska? Det vore väl praktiskt.

Jo, språket spelar roll. Ett måhända udda exempel är att det troligen finns ett samband mellan språk och biologisk mångfald. De platser där de flesta av dessa små språk talas, är samtidigt de biologiskt mest värdefulla områdena på jorden. När befolkningen försvinner, urbaniseras, när språket och kulturen försvinner, går också kunskaper förlorade. Och då hotas olika djur- och växtarter. Om detta har man nu börjat forska, det är bra.

1799 fann Napoleons soldater och medföljande vetenskapsmän en stenplatta i Egypten som kom att kallas Rosette-stenen efter staden Rosette.  Stenen som i dag finns på British Museum i London är ristad med ca 5 000 år gamla hieroglyfer, de forntida egyptiernas bildskrift.

Först 1822 lyckades en fransman, Champollion, med det som så många försökt i över två decennier, att knäcka koden och tyda hieroglyferna. Därmed blev det möjligt att förstå inskrifterna i gravkammare och på monument. Språket blev levande igen – och historien begriplig.

Hur är det då här hemma, i Sverige? För över tio år sedan larmades om skolbarns försämrade läsförståelse. Barnen knäcker läskoden, det är inte där problemet ligger. Men de får inte tillräcklig lästräning, ingen läs-kondition. Då blir det jobbigt att läsa. Och det som är jobbigt hoppar man gärna över. Men spelar det någon roll? Barnen kan ju så mycket som man inte kunde förr.

Jo, jag tror att det spelar roll. Språket, även teckenspråket, ger dräkt till tankar, drömmar, åsikter. Vårt barnbarn Hugo är nyss fyllda fyra år. Han har erövrat språket. Redan tidigt upprepade han ord, smakade på dem, försökte använda dem. Han har tur, hans föräldrar pratar mycket och läser sagor för honom, varje dag. Böcker, med ord och bilder, gör hans värld större och mer begriplig.

Hugo får ett språk. Det får de flesta i Sverige, men inte alla. Vad händer med ett barn som inte har ett utvecklat språk? Jo, det tystnar. Tar kanske till våld, knytnävar, i frustration över att inte kunna nå ut, över att vara fånge i sin egen kropp.

Vi månar om våra barn, kanske mer än någon generation före oss. Varför är det då allt färre föräldrar som läser högt för sina barn? Handlar det om brist på tid? Nej. Brist på bra böcker? Nej, böcker har aldrig varit så lätt tillgängliga som idag och bokutgivningen är mer omfattande än någonsin, i synnerhet för barn och unga.

Språket ger dräkt till tankar, drömmar och åsikter.  Det gör oss till människor, med möjlighet att förstå livet bakåt – och ändå leva det framåt.

Bibeln har rätt, i begynnelsen var ordet.

PS

För övrigt tycker jag det borde vara självklart att svenskt medborgarskap kräver kunskaper i svenska språket.

En reaktion på ”Var tionde dag försvinner ett språk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.