Frihet och ansvar

Render.ashx

Lorentz Lyttkens

Människor i Sverige förefaller leva med en växande underström av osäkerhet. En del av den osäkerheten har med frihet att göra. Svenskarna är friare än någonsin tidigare i sin historia. Det betyder att individen står inför många fler val än förr. En del av valen är skäligen triviala andra har livsavgörande konsekvenser. Mango eller melon kan på det hela taget göra detsamma. Mormors vårdhem eller barnens utbildningsval har en annan dignitet.

Enligt liberalismens föreställningsvärld längtar människor alltid efter större frihet. För dem som är satta under ett handfast förtryck, och är förtryckets förlorare (det finns alltid vinnare i diktaturer), lever förvisso drömmen om frihet. Drömmen har vanligen två komponenter. Den första handlar om längtan till ett liv i relativt materiellt välstånd, den andra om politiska fri- och rättigheter. Men för människor som redan lever med en hög grad av frihet är inte alltid mer frihet det som står högst på agendan. De politiska fri- och rättigheterna är då på plats och större frihet innebär fler val för individen.

Med väljandet följer ansvar för valet. Ansvar är något människor uppskattar när deras val visar sig fördelaktiga eller framgångsrika. Däremot är förtjusningen avgjort mindre när ett val går åt pipan. De val vi gör har konsekvenser för oss själva men nog så ofta, och kanske viktigare, för andra. När följderna drabbar oss själva är det svårare att smita från ansvaret även om ansträngningar i den riktningen inte är ovanliga. När de drabbar andra utvecklar vi människor ett myller av strategier för att slippa ansvaret. Vi pekar ut syndabockar, utvecklar konspirationsteorier och tusen andra bortförklaringar. När barn till svenska föräldrar få dåliga betyg i skolan drar de allra flesta slutsatsen att det är lärarnas och skolans fel. Att barnen har allvarliga attitydproblem ingår inte i ekvationen.

Frihet utan ansvar är drömmen om dårarnas paradis. Idén om den allomfattande välfärdsstaten är en version av den här drömmen. Den innebär att vi aldrig behöver leva med de negativa konsekvenserna av våra val. Det handlar förstås om en illusion. Om det alltid är någon annan som tar ansvaret kan inte gärna ”Annan” vara en del av dårarnas paradis. Paradiset är med andra ord så konstruerat att det behöver en grupp som de övriga kan vältra över ansvaret på: de rika, kulakerna, borgarna, överklassen, Väst, USA, judarna, muslimerna och så vidare.

Vägen till helvetet är byggd med frihet utan ansvar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.